Om man är från Dalarna måste man inte tvivla på vem man är, man vet det redan. Dalarna är Sveriges hjärta. Den som sitter på tåget till Dalarna har mycket att förundras över – de röda stugorna som utgör byarna utanför Leksand, dom syns från tåget; oskiftade byar i solskenet. Skogarna som är fulla av älg. Varje gång man åker till Dalarna ser man hundra älgar. Alla kan se detta men bara om man är från Dalarna kan man förstå det och känna det och vara en del av det och vara sann och genuin och äkta. Att vara från Dalarna är det vackraste en människa kan vara.
Mellan Siljan och Orsasjön ligger Mora. Denna kulturbygd omgiven av sjöarna och de blånande bergen! Mora är lite lite bättre än alla andra ställen. Inte mycket, nej nej, men liiiite. Det finns så mycket i Mora som inte finns någon annan stans! Till exempel sånt som inte finns i Stockholm. Tänk om Vasaloppet skulle gått i mål i Stockholm, hahahahahahaha tänk! Vilket kaos det skulle bli. Och Dalahästarna. Och Anders Zorn, den bästa konstnären i hela världen.
Om man är från Dalarna måste man inte tvivla på vilken musik som är bäst, man vet det redan. Det är rock som är bäst! Och folkmusik. Tänk att spela nyckelharpa i en fäbod, man hörs ända till Orsa, det hörs över sjön och de blånande bergen. Det är nåt annat det, något bättre, något liiiiite bättre än all annan musik.Det är så det är i Dalarna. Man har gått på folkhögskola och byggt sin egen nyckelharpa, riktigt hantverk, sin egen näverlur och spånkorg och lingarn från Utanmyra. Tänk på sommaren! Då glider man runt i bilen och lyssnar på rock, man lyssnar på riktig musik.
Sommaren i Dalarna, det är en enda folkfest! Man firar midsommar på gammalt vis, på det riktiga viset, det genuina. Karlarna häver upp midsommarstången. Dalkarlarna, dom som drev dansken ur Sverige, deras ättlingar är det. Blåklockan är landskapsblomma – blåklockorna på midsommar i Dalarna, och midsommarblomster och prästkragar och förgätmigej längs Siljans stränder där solen aldrig går ner. Midsommarfirandet i Dalarna, det är det vackraste som finns på jorden. Man tar sin gamla raggarbil till midsommarfirandet, att man är full gör väl ingenting. Sen blir det slagsmål men ärligt, man mot man, en vacker kamp om vem som puttat till vem av misstag. Det ångar om Siljan på natten, och susar om skogarna och ugglorna hoar.
Men det där kan ni aldrig förstå, FÖR NI ÄR INTE FRÅN DALARNA.
