Ronan, min irländske vän, skriver som alltid bra saker på House Is A Feeling-bloggen. Bland annat skriver Ronan om Cassyremixen av Tadeos "IO". Det är en låt som bara puttrar på i tio minuter och inte är det minsta "rolig", men ändå är gjord enbart för att fungera i klubbmiljö och gör det väldigt bra. Såhär skriver Ronan:
"That conflict seems to go right to the heart of dance music, the intensity of the party is such that the music is often very serious, no matter what genre it is. When you think about it, it’s quite a weird cultural evolution that has led to this type of music soundtracking parties."
Ibland när jag har spelat skivor ute på en klubb med en publik som inte enbart består av folk som på förhand vetat vilken musik som kommer spelas har det kommit fram en person till dj-båset och frågat om jag inte kan spela lite "partymusik". Det kan man skratta åt. Det har blivit en catchfrase skulle man kunna säga - öj Fabian har du ingen partymusik hö hö hö.
Men alltså vadå - en person vill ha party, har haft förfest, gjort sig fin, det är fredag. Det är inte en särskilt konstig förfrågan. Ibland är techno "roligt" men då är det ju oftast på grund av något internt skämt i musiken, typ en stollig sampling. Det är förstås väldig seriös musik, som tas på stort allvar. Det är ett annat sätt att gå ut. Att vilja ha en "partykväll" eller inte vilja det. Ingen jag känner som har det som en hobby att gå på klubb vill väl ha en "partykväll". I Mora har man en partykväll när man går på Wasa på lördagen för att hitta någon att slåss med. Jag vet inte om det är så "kul" att gå ut. Att spela brännboll är "kul". Till exempel sex är väl inte heller "kul".
Det finns en fara med att resonera som i förra stycket! Man kan bli en sur technoman som står i ett hörn och lyssnar på mixar. Man kan bli en person som inte fattar att Lil Wayne är bättre än Common. Partykvällspersonen är sjukt mycket mer sympatisk än technomannen. Någonstans handlar det självklart om att roa sig. Men att titta på konst är inte heller kul. Dock kan det vara en känsla av att uppleva något nytt. Eller en känsla av gemenskap.
Jag tänker att kul musik är typ DJ Mehdi. Jag tycker dock att det är totalt värdelöst att höra DJ Mehdi på klubb, för jag tycker inte att klubbupplevelsen handlar om att hoppa upp och ner och hälla öl på min kompis. Det kan jag göra hemma. Det som är helt unikt för en klubb, som inte finns någon annanstans, är att vara trehundra personer i ett rum som dansar till samma beat, som bara puttrar på tio minuter utan att det händer någonting, och den gemenskap som uppstår när alla plötsligt rör sig i samma takt och reagerar på samma sätt. Det har väl ingenting med "festande" att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar