realpolitik

Alf Svensson - borgerligast i hela världen


Som ett led i den dagliga kamp på barrikaderna vilken jag till vardags kallar mitt liv har jag gått med i en Facebook-grupp som heter ”Det är borgerligt att . . . ”. Känns fantastiskt. Vilken fras för att avfärda tillvarons hemskheter kan vara bättre? Tonåriga, meningslösa positioneringar är något av det finaste jag vet. När argumenten tar slut tar nävarna vid, sa någon kampanj när jag gick i skolan. Men vad ska en svag mes göra när argumenten tar slut – jo säga att någonting visst är borgerligt. Att vara borgerlig är det värsta man kan vara. Exempelvis är det värre att vara borgerlig än att vara nazist. Det beror på att ingen kommer att missta mig för nazist men att det nog förekommer att jag misstas för borgerlig. Genom att plugga juridik, vara uppväxt inom medelklassen samt beklä min kropp i Ralph Lauren-skjortor, för att ta några uppenbara exempel. Det är svårt att hävda annat än att det är borgerligt att ha Ralph Lauren-skjorta. Jag har en på mig i detta nu. Därför känner jag en mot min skjorta motsvarande ambivalens inför min egen person. (Den möjlighet, som trots allt existerar, att bära en Ralph Lauren-skjorta på ett sätt som inte är borgerligt tänker jag inte avhandla i just detta inlägg.)

Ett stycke kvasifilosofisk sidoutläggning: Alla minns väl scenen i filmen Tillsammans där Olle Sarris karaktär utropar att det är borgerligt att diska (vilket det ju förstås är). Ett sådant utrop kan man välja att se som ett uttryck för samma sak som Camus är ute efter att beskriva i Myten om Sisyfos: När Sisyfos släpat upp sin stenbumling för kullen och den återigen ramlar ner (vilket den kommer att göra nästa gång också, och nästa, i oändlighet), men Sisyfos ändå går ner igen och börjar om utan att förtvivla så innebär detta en protest. Detta ser Camus som en metafor för den ateistiska människans möjlighet att göra uppror mot döden genom att leva som om döden inte finns, att leva på ”ändå”. Det handlar alltså om att envetet vägra att finna sig i nödvändigheter: att gå ner och hämta stenbumling, leva fast man ska dö, avfärda diskande som borgerligt. Kanske måste man diska när man ätit, man kommer inte ifrån det, men oavsett hur det är med den saken kan man åtminstone avfärda det som borgerligt och det kan ingen ta ifrån en!

Därför tycker jag att alla borde ösa på med att kalla saker för borgerliga. Några av mina favoriter från Facebook-gruppen:

- Det är borgerligt att vara saker med ”måtta”.
- Det är borgerligt att säga ”ett öl”
- Det är borgerligt att tycka att "rätt ska vara rätt"
- Det är borgerligt att ha pengar i slutet av månaden
- Det är borgerligt med alla typer av fordon förutom flakmoppe, Saab 900 samt spårvagn
- Det är borgerligt att förverkliga sig själv genom sitt arbete
- Det är borgerligt att planera sin tid
- Det är borgerligt att fråga om praktiska detaljer när man är ett större sällskap
- Det är borgerligt att vara förkyld men inte vilja snyta sig bland folk för att det är äckligt

Detta blir sedan till en lång lista med levnadsregler. Någonting att hålla sig i när man känner sig förvirrad, eller att sträva mot när man känner sig svag. Annars nämnde Fabian det som kanske är det allra borgerligaste, och således enligt presenterad logik värsta, som finns: Det är borgerligt att rent mjöl i påsen. Så sant. Det är framförallt barnen vi måste se till att skydda mot sådana människor.