Idag hade jag min första tenta här i Kina. När jag tänker på saken: Att ha en tenta i Kina – vad exotiskt det låter. Tentan var jättelätt, vilket kändes skönt. Nu har jag två tentor till att klara av, en på fredag och en nästa vecka, och sen är mina akademiska äventyr i Asien över. Det kanske är dags för en sammanfattning?
Det var ganska svårt att plugga till den här tentan. Jag är så van nu vid att ha tentor som dels är typ hundra gånger mer omfattande än den här var och dels är helt annorlunda uppbyggda eftersom vi alltid får ha med oss alla böcker och alla anteckningar till tentan. Nu kändes det som att plugga till ett prov i samhällskunskap på gymnasiet, och plötsligt kom jag ihåg hur det kändes; något jag tydligen glömt bort. Jag hade tenta, eller prov kanske är ett bättre ord, i kursen Introduction to Sociology, vilken är en kurs jag ångrar att jag tog för den har varit kass. Den har från första början känts som en kurs för barn. Ändå har den krävt en massa arbete eftersom vi varannan vecka tvingats sammanfatta artiklar vi läst på en A4-sida. Sammanfatta artiklar liksom, hallå jag är inte tretton år! Jag avskyr den typen av arbetsuppgifter, dom ger ju ingenting, det enda dom går ut på är att visa upp för någon annan att man läst en artikel. Det är den akademiska världens motsvarighet till att flytta en jordhög från en plats till en annan med hjälp av spade och skottkärra. Att läsa denna kurs har även påminnt mig om en annan sak med gymnasiet – den förfärliga kombinationen av understimulans och stress. Understimulans eftersom det man gör håller så låg intellektuell nivå, men ändå stress eftersom man trots allt måste lägga ett visst antal timmar på flytta den där akademiska jodhögen, hur dum uppgiften än är, och att man, eftersom man läser flera kurser parallellt, måste flytta massor av jordhögar samtidigt. Detta gör också att jag inte har någon lust at göra särskilt bra ifrån mig – vem finner någon mening i att anstränga sig för att flytta en jordhög på ett snitsigt sätt liksom? Usch vad hemskt det var att gå på gymnasiet nu när jag tänker på det, för att inte tala om högstadiet! Jag står helt klart på dom suddkastande, mobilpratande högstadieelevernas sida, eller jag tycker åtminstone att dom reagerar på ett sunt vis på sin omgivning. I helgen satt jag och försökte lära mig de Power Point-presentationer som använts på kursen, och som vi kunnat ladda ner från det så kallade nätet, utantill. Utantill liksom, gud.
Min kurs i Gender and Society har också varit på detta vis som beskrivits ovan (jag har tenta i den kursen på fredag), men dom andra kurserna har varit bra. I filosofikurserna har vi bara skrivit uppsatser och inte haft några prov, vilket jag tycker känns mera värdigt. Foucault-kursen har verkligen varit bra, jag tycker verkligen att den har hjälpt mig att förstå saker om världen och mitt eget liv som jag inte insett innan, och det känns dessutom som att mina kunskaper om Foucault har gett mig många moraliska insikter och faktiskt även fått mig att omvärdera vissa saker, eller åtminstone gett mig (uppelver jag åtminstone själv) vatten på min kvarn i vissa frågor som jag funderar mycket på, exempelvis värdet av att försöka ebjuda alternativ till allt vi tar för givet, särkskilt i moraliska frågor.
Vi hade dagens prov i en sporthall som hör till universtitet. Jag ställde klockan på åtta, vilket var länge sen, jag brukar nämligen kunna sova precis hur länge jag vill på dagarna i vanlliga fall. Sporthallen var omgjord till tentasal, mängder av bord var utställda. Jag tror vi är ungefär fyrahundra personer som tagit kursen (i en av filiosofikurserna är vi femton!) och jag skulle sitta på plats nummer trehundrasju hade dom bestämt. Jag hade lite huvudvärk. Vi skulle svara på två frågor, men det fanns tio stycken att välja på! Jag skrev i en timme om hur marxismen respektive Max Weber betraktar förhållandet mellan kultur och samhälle, och i en timme om begreppet alienation i förhållande till två artiklar som ingått i kursen. När jag ville gå på toa var jag tvungen att vinka till en vakt som sedan följde med mig, jag trodde halvt på allvar att han skulle följa med ända in på toaletten, men han nöjde sig med att stå och vänta precis utanför det bås där jag kissade. Sen följde han mig hela vägen tillbaka till min plats igen. Jag gick ifrån tentan när det var en kvart kvar av skrivtiden, för jag tänkte at jag skulle hinna före den kö som skulle komma att bildas när fyrahundra personer skulle gå ut genom samma dörr. Lätt och glad i kroppen lämnade jag lokalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar