Som jag redan skrivit en gång så tycker jag själv att jag varit i Hong Kong väldigt länge. Därför anser jag att jag redan efter en dryg vecka i exil har fått "perspektiv på Sverige" och att jag även kan ta mig rätten att skriva lite om det.
Igår var vi på en klubb där det var open bar, man betalade ca: 150 kr och sen var det full fart framåt, och följaktligen är jag lite känslig och sentimental idag. Jag "tänkte på livet jag levde". Jag är mest sentimental för att jag saknar mina vänner. Och sen är jag lite sentimental över Sverige i sig. När jag känner mig sentimental över Sverige i sig är det bra att youtube finns. Vilka klipp tittar jag på när jag känner mig sentimental över Sverige? Jo dom här:
- musikvideon till Tusen dagar härifrån med Persssons Pack och Jakob Hellman
- musikvideon till Stockholm inatt med Peter Jöback
- musikvideon till Håkan Hellströms Dom kommer kliva på dig igen
samt något av en joker
- musikvideon till Vem tänder stjärnorna med Eva Dahlgren
Jag tycker att dom här fyra låtarna har något gemensamt, och att de alla lyckas fånga någonting som jag uppfattar som "svenskt" och att detta svenska är något fint. Det kanske är en anspråkslöshet och en vardaglighet, kanske att dessa låtar är som att brygga kaffe en lördagseftermiddag och läsa lite dn. Låtarna med Perssons Pack och Eva Dahlgren är starkt förknippade med min barndom, att komma hem från skolan, äta mellis (o'boy, macka med keso och kaviar) och lyssna på Klang och Co. (med Lotta Bromé!) på p3. Ett tidigt nittiotalssverige i lågkonjuktur som inte var med i EU, och detta att jag var ett barn, lekte med lego, tittade på disneydags. Eller nej jag vet vad det är, vad som är det gemensamma: det är att alla dessa låtar kanske skulle kunna beskrivas som socialdemokratisk musik.
I Peter Jöbacks fall kanske det kan tyckas uppenbart eftersom han sjunger om Anna Lindh. Textraderna "jag skyndar vidare, drar norrut genom natten / jag minns att det var här på medborgarplatsen / som Anna Lindh höll sitt sista tal / det var september 2003" är den finaste poplyrik jag hört detta år. Jag är svag för platsspecifik musik, geografiskt och historiskt. När Peter Jöback besjunger Anna Lindh och medborgarplatsen känns det som ett av de starkaste politiska argument mot "allians"-regeringen man kan tänka sig. Samma sak med Perssons pack, som delvis handlar om Sovjetunionens längtan efter Little Richard. Jag tycker att denna sympati för att folk i Sovjet ska få lyssna på Little Richard är väldigt sympatisk och väldigt socialdemokratisk. Anna Lindhs favoritartist var Eva Dahlgren, och detta faktum gör mig rörd av någon anledning. Det finns en tradition av sådan musik i Sverige som jag tycker känns helt unik, även Jakob Hellman solo kan väl räknas in, och Jerry Williams.
Jag skulle aldrig rösta på socialdemokraterna, vilket enbart beror på partiets restriktiva migrationspolitik. Oavsett detta kan jag ibland gripas av en stark personlig värme för saker som Folkets hus, SJ och ett folkhemssverige som jag ändå minns från när jag var liten. I Hong Kong finns det ingen moms och inkomstskatten är platt på 15 %. Därför finns det skyskrapor, vilket jag i och för sig, som alla som läst här borde veta, tycker är ganska ballt. Men nu har jag ändå gjort skyskraporna till min vardag, och då är det lättare att se och uppskatta det som så att säga inte är skyskrapor - exempelvis socialdemokrati. När jag berättar för folk här att jag är från Sverige säger i stort sett alla "oh you have such pretty girls" samt "i've heard that the social welfare in sweden is really good" (och en som sa att han hört att Sverige hade en kung och att det var detta konstigaste han någonsin hört). Jag tycker det är väldigt fint att Sverige är känt för social welfare, men det jag har försökt beskriva nu är ett sätt att betrakta socialdemokrati ur ett kulturellt perspektiv och att inte låta detta stå för något urvattnat och tråkigt. Gråsosse, inte är det så dumt att vara alltid. Och att vår troliga nästa statsminister ditchade nobelfesten för att titta på rock, det är det bästa jag vet med Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar