it's all a game to me

Ungefär en timme med jättesnabb katamaran från Hong Kong ligger Macau, som tidigare var portugisisk koloni. Trots att Macau numera tillhör Kina är gambling på casinon tillåtet och man har en egen valuta och eget styre. Igår åkte jag dit tillsammans med några andra intisar.

Tydligen omsätter casinona i Macau mer på spel än dom i Las Vegas. När vi kom fram med båten erbjöds vi gratis skjuts till ett casino som heter the Venetian, som är en exakt kopia av the Venetian i Las Vegas. Detta casino ligger på en konstgjord halvö där dom i sin tur håller på att bygga en exakt kopia av hela gatan the Strip i Las Vegas. Det var en märklig kontrast mellan det enorma (32 våningar högt och väldigt brett) och mycket ståtliga casinot och byggarbetsplatserna runtomkring. Luften var disig vilket gjorde att hela Macau såg overkligt ut. Vit himmel och en rödaktig sol som sken bakom dimslöjorna.

Inne på the Venetian fanns en shoppinggalleria som var byggd som en kopia av några kvarter i Venedig, med stenbelagda gator, fasader och till och med en jävla kanal med gondoler i som man kunde skjutsas runt i. Taket bestod av någon form av projektion av en "himmel" med lätta moln och begynnande skymning. Gatlyktorna i detta Venedig var tända och ibland öppnades fönsterluckorna till fönstret i en av fasaderna och en utklädd kvinna brast ut i "o sole mio". Någon våning ner bredde spelborden och de enarmande banditerna ut sig i närmast oändliga rader.

Själva staden Macau är ganska vacker, med gamla stenhus i portugisisk stil. Runtomkring reser sig dock de jättelika casinona med spexiga fasader som blinkar och lyser i neon. Det är så extremt artificiellt. Till exempel fanns en konstgjord vulkan med någon slags Pompeji-inspirerade nybyggda ruiner under sig. Vem behöver åka till Italien efter en eftermiddag i Macau liksom? Vi hittade en väldigt soft bar uppe på en takterass i de gamla kvarteren, och där hade jag gärna suttit hela kvällen om det inte vore för att man "ska" gambla när man är Macau.

Jag tycker att casinomiljön är väldigt obehaglig. På ett sätt gillar jag att casinon verkligen är "temples of sin". Men alltså pengarullningen. Att folk spelar bort allt de äger men ingen bryr sig. Redan efter några minuter bland spelborden kände började jag regrediera och det tog inte lång tid innan jag insåg att jag blivit ett pucko, att jag var ett pucko så länge jag befann mig inne på casinot. Jag hade två känslor: Vinna = glad, förlora = ledsen. Jag satt framför en enarmad bandit och kände hur jag började bry mig om pengar, hur pengar plötsligt blev det enda viktiga i mitt liv. Hela tiden kände jag att jag var tvungen att passa mig, att det fanns något i det jag höll på med som var beroendeframkallande och farligt. Om ni ursäktar den andra barnboksreferensen på kort tid så kändes det som i Ronja Rövardotter när Birk blir helt mentalt uppslukad av några älvor (har jag för mig att det är) och går bort sig i dimman. Jag förstod att den glädje jag upplevde när jag vann var sådana älvor. Och jag spelade väldigt lite, riskerade och vann tillbaka ett par hundra kronor på Black Jack och gick sedan plus trettio kronor på de enarmade banditerna. Gambling är verkligen inte min grej alltså, och det kändes skönt att lämna casinot. Jag tycker att det flashande med pengar som förekom överallt, och som är casinokulturens själva drivmedel, är extremt osympatiskt och faktiskt stötande. Och återigen detta med att det går ut på att vinna och bli "framgångsrik". Tacka vet jag musik liksom, tacka vet jag allt som inte går att beskriva i termer av vinna/förlora.

Ändå var det kul att var där, dom hade ju ändå en låtsasvulkan och ett låtsasvenedig! Men märkligt.